Kvalitet i gymnasieskolan

Under läsåret 24/25 har vi fortsatt arbetet med att förbereda oss inför Gy25. Våra gemensamma mötesforum har varit viktiga tillfällen för att lära av varandra, skapa samsyn och fördjupa förståelsen för vad reformen innebär. 

Utvecklingen av vår lärandemodell har fortsatt. Vi har lagt särskild vikt vid hur undervisningen kan skapa värde för eleverna och hur vi kan arbeta mer vetenskapligt och systematiskt med lärande. Flera av våra skolor, bland annat i Örebro, Stockholm och Nyköping, har under året arbetat mer strukturerat utifrån metoden värdeskapande vetenskapande. Arbetet har ökat medvetenheten kring undervisningens kritiska moment och dess effekter, och blivit ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. 

När det gäller resultat ser vi generellt en positiv bild. Inom flera av våra prioriterade områden, som trygghet, studiero, gymnasieexamen, betygspoäng, förädlingsvärde och alumnidata, ligger vi på eller över rikssnittet. Det är ett kvitto på det hårda arbete som görs varje dag, ute på skolorna. 

Närvaro har fortsatt varit ett viktigt fokusområde under året. Arbetet har sett olika ut på olika skolor, men gemensamt är att vi fortsatt sprida goda exempel och pröva nya vägar. Ett konkret exempel är skolhundsprojektet, som vuxit fram som en del i elevhälsoarbetet för att främja närvaro och välmående. 

Under läsåret 24/25 har vi också arbetat med att skapa förutsättningar för att införa vårt nya systemstöd för datadriven verksamhetsutveckling; LINS:en - Lärande, Insikter, Nyckeltal, Samband. Fokus har legat på att säkerställa att det ger oss rätt typ av stöd för uppföljning, analys och jämförelser mellan skolor. Som ett första steg har stöd tagits fram för huvudmannen, bland annat i form av rapporter och dashboards som gör det enklare att följa kunskaps- och trygghetsresultat, närvaro, händelserapportering och elevundersökningar. På så sätt bygger vi grunden för att framåt kunna fatta ännu mer välgrundade datadrivna beslut och rikta insatser där de gör störst skillnad. 

Sammanfattningsvis har läsåret 24/25 präglats av en verksamhet i balans, där fokus kunnat ligga på att utveckla, fördjupa och förbättra. Med gemensamma arbetssätt, datastöd och engagerade skolor har vi tagit viktiga steg för att bygga en ännu starkare gymnasieverksamhet inför framtiden.

Läsåret 25/26 präglas av att Gy25 nu träder i kraft. För våra skolor innebär det att den planering och de förberedelser som pågått under de senaste åren nu omsätts i vardagspraktiken. Arbetet drivs gemensamt av huvudman, rektorer, förstelärare och programansvariga, med målet att alla elever ska möta en modern utbildning som svarar mot både framtidens behov och de nya styrdokumentens intentioner. Vi ser särskilt positivt på att reformen främjar upplevelsen av helhet i elevens utbildning, något som ger oss kraft i utvecklingen av Lärandemodellen där ämnesövergripande arbete är en viktig del av hörnstenen Aktivt lärande. 

Parallellt fördjupas implementeringen av Lärandemodellen. Modellen är vår gemensamma utgångspunkt för att skapa likvärdighet och kvalitet i hela gymnasieverksamheten. I år riktas fokus särskilt mot ett värdeskapande och vetenskapligt förhållningssätt. Genom metoden värdeskapande vetenskapande beforskar skolor sin egen praktik för att förstå och utveckla effekterna på elevernas lärande. För att bygga ett långsiktigt ägarskap kommer representanter från huvudman under året att gå en särskild beforskarutbildning tillsammans med Martin Lackéus, verksam vid Chalmers tekniska högskola. 

Samtidigt utvecklar vi det systematiska kvalitetsarbetet. Systemstödet LINS:en (Lärande, Insikter, Nyckeltal, Samband) blir ett viktigt verktyg för att arbeta mer datadrivet och transparent, skapa tydligare uppföljning och stärka likvärdigheten mellan våra skolor. Under förra året byggdes grunden upp och kvalitetscheferna fick tillgång till de första rapporterna. Nästa steg är att rikta stödet mot rektorerna, så att de får tillgång till relevanta dashboards och stöd kring hur verktyget kan användas i vardagen. Syftet är att stärka rektorernas förmåga att snabbt identifiera trender, analysera orsaker och sätta in rätt insatser i rätt tid. På så sätt blir data inte bara siffror, utan ett konkret stöd i ledarskapet, för att höja kvaliteten och skapa ännu bättre förutsättningar för elevernas lärande. 

Avslutningsvis kan vi konstatera att ledningsgruppen för Lärande i Sverige nu är komplett, med tre uppdrag inom kvalitet, pedagogik/koncept och programutveckling. Det ger kraft i utvecklingsarbetet, men ställer också krav på en nära samordning för att insatserna ska få fullt genomslag i verksamheterna.