Kvalitet i grundskolan

Kvalitet i grundskolan

Resultat för läsåret 24/25

För att se i vilken takt och på vilket sätt vi kan nå vårt strategiska mål inom kvalitet, finns ett antal prioriterade nyckeltal, eller KPI:er, som följs över tid.  

Kunskapsresultat  

Kunskapsresultaten för Lärandes grundskolor är goda.

Gymnasiebehörighet

90,9%

24/25

86,9%

23/24

Andelen elever behöriga att söka till gymnasiet är högre än föregående år.

Förädlingsvärde

1,05

24/25

1,08

23/24

Förädlingsvärde är ett mått på kvaliteten i våra verksamheter. Förädlingsvärdet i grundskolan är en jämförelse mellan den genomsnittliga betygspoängen (GBP) eleven hade i åk 6 med GBP i åk 9. Förbättrat förädlingsvärde är en indikation på att arbetssätten i Lärandemodellen stöttar våra elevers utveckling. Värdet för läsåret 24/25 har sjunkit något jämfört med 23/24.  

Närvaro

87,9%

24/25

88,7%

23/24

Närvaron är fortsatt hög, men sjunker något under det sista kvartalet läsåret 24/25. Den giltiga frånvaron sjunker med en halv procentenhet, medan den ogiltiga ökar med motsvarande andel. 

Trygghetsindex

7,5

24/25

Årskurs 5

7,7

23/24

Årskurs 5

7,1

24/25

Årskurs 8

7,6

23/24

Årskurs 8

Studiero

5,5

24/25

Årskurs 5

4,9

23/24

Årskurs 5

5,3

24/25

Årskurs 8

5,4

23/24

Årskurs 8

Arbetet med interna inspektioner har varit en viktig del av året. Inspektionerna har genomförts av ledningsgruppen tillsammans med rektorer från andra enheter, och innefattat både lektionsobservationer och dialog med olika funktioner på skolan. Efter varje inspektion har processen sammanfattats, återkopplats och åtgärdats lokalt. Den stora vinsten har varit att inspektionerna inte bara gav en tydligare bild av kvaliteten på den enhet som besöktes, utan också väckte nya reflektioner hos dem som deltog i granskningen. Genom att se en annan verksamhet på nära håll fick både rektorer och ledning nya perspektiv på det egna arbetet. 

Sammantaget har vi fått en mer gemensam bild av kvaliteten, och utvecklingsarbetet sker nu alltmer i team. Detta skapar en kultur där vi lär tillsammans och tar gemensamt ansvar för resultaten. 

Under året har utvecklingen av Lärandemodellen fördjupats genom att vi satt ord på vad lärarskicklighet innebär. Begreppet har blivit tydligare i hela organisationen och används i allt fler samtal som en gemensam definition av vad som kännetecknar skickliga lärare. Denna definition fungerar som ett verktyg för att göra Lärandemodellen mer konkret i vardagen. Den hjälper oss att hålla fokus på lärarrollens olika delar; relationell, reflexiv, didaktisk och ämneskompetens, och ger en gemensam grund för att stärka undervisningens kvalitet i alla skolor. 

Uppföljningar bland elever och medarbetare visar en tydligt ökad nöjdhet, samtidigt som studieron utvecklas positivt. Trygghetsupplevelsen har däremot sjunkit något, vilket vi tar på allvar och ser som ett viktigt fokusområde framåt.

Lärarskicklighet

Lärarskicklighet innebär att genom samverkan skapa en trygg och positiv lärmiljö där genuint intresse för varje elev genomsyrar verksamheten. Detta genom att kontinuerligt och medvetet reflektera över och förbättra undervisningen utifrån lärarrollens kompetenser. Det handlar om att ha djup förståelse av styrdokument och bedömningsstrategier för att regissera våra uppdrag, och på så sätt tillgängliggöra undervisningen efter både teamets och individens behov. Att inspirera eleverna genom djup ämneskunskap och entusiasm är centralt för att skapa engagemang och nyfikenhet där vi ger de bästa förutsättningarna för lärande och att utvecklas och lyckas i skolan och i framtiden. 


Livsbyggare -  Relationell kompetens

Relationell kompetens innebär att skapa en trygg och positiv lärmiljö genom att vara närvarande, lyhörd och genuint intresserad av varje elev. 

Det handlar också om att visa värme, humor och respekt, samt att stödja och utmana eleverna för att bygga starka relationer och en känsla av samhörighet.

Handledare – Reflexiv kompetens

Reflexiv kompetens innebär att kontinuerligt reflektera över sin egen undervisning och använda dessa insikter för att förbättra och anpassa sina metoder efter elevernas behov. 

Det handlar också om att vara flexibel, nyfiken och förändringsbenägen, samt att samarbeta med kollegor och elever för att främja deras lärande och utveckling.

Processledare – Didaktisk kompetens

Didaktisk kompetens innebär att ha en djup förståelse för styrdokument och bedömningsstrategier samt att kunna anpassa undervisningen efter både teamets och individens behov.

Det handlar också om att vara flexibel, tydlig och inspirerande, samt att ständigt utvärdera och förbättra sina undervisningsmetoder för att skapa en engagerande och effektiv lärmiljö.

Ämnesexpert – Fördjupad ämneskompetens 

Fördjupad ämneskompetens innebär att skapa engagemang och nyfikenhet genom djup kunskap och förmågan att svara på komplexa frågor. Det handlar också om att vara väl insatt i styrdokumenten, ständigt utveckla sin ämneskompetens och inspirera eleverna med sitt brinnande intresse och entusiasm.


Att utveckla dina ämneskompetenser som lärare innebär att ständigt fördjupa din kunskap och förbättra dina undervisningsmetoder.


Under kommande läsår fortsätter vi att utveckla Lärandemodellen som den gemensamma utgångspunkten för verksamheten på våra skolor. Ett viktigt steg blir att sprida och fördjupa arbetet genom fler riktade utvecklingsuppdrag inom områden som digitalisering, elevhälsa, matematik och fritidshem. Genom att utvecklingsteamet har vuxit och breddats kan vi bättre ta tillvara erfarenheter från olika delar av organisationen och på ett mer hållbart sätt följa upp, analysera och stödja undervisningen i hela organisationen. 

Utvecklingen av lärarskicklighet är fortsatt en prioritet. Vår gemensamma definition av vad som kännetecknar en skicklig lärare blir nu också en del av professionsprogrammet och meriteringssystemet. Genom att matcha in arbetet i det nationella ramverket får vi en tydlig struktur för kompetensutveckling, där erfarenheter och insatser kan krediteras nationellt. Det stärker både kvaliteten i undervisningen och läraryrkets attraktivitet. 

Elevhälsan är ett annat område i fokus. Genom fortsatt utbildning i elevhälsomöten tillsammans med Unacum stärker vi det förebyggande och främjande arbetet på skolorna. Här ser vi att samarbete mellan skolans olika professioner är avgörande för att tidigt kunna ge rätt stöd till eleverna. 

Vi kommer också att fortsätta utveckla skolornas digitalisering, både som pedagogiskt verktyg i undervisningen och som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Under det nya läsåret kommer digitala nyckelpersoner på varje skola att driva arbetet framåt och stärka kompetensen lokalt, med stöd från vår centrala utvecklare inom digitalisering. På så sätt kan digitala verktyg användas på ett mer meningsfullt och likvärdigt sätt i undervisningen. 

Parallellt fortsätter vi att utveckla vårt långsiktiga projekt för datadriven skolutveckling. Genom plattformen LINS:en (Lärande, Insikter, Nyckeltal och Samband) får vi snabbare och mer tillförlitliga underlag, vilket frigör tid för analys, reflektion och utveckling, för elevernas bästa.